I en väl dold utredning har regeringens utredare Göran Ekström underkänt Tillväxtanalys verksamhet. Därför vill utredningen att Näringsdepartementet tar över de utländska kontoren och dela upp myndigheten i övrigt mellan Tillväxtveket och SCB. Utredningen är mycket bristfällig, men det kan bara den som ordentligt känner till Tillväxtanalys förstå. För läser man bar de 90 sidorna rakt av, så verkar den vara förnuftig, och man tar uppgifterna i den för korrekta. Men så är det inte..
Målbilden för utredningen om bredare och djupare utredningar med bättre spridning av resultatet kan jag för min del absolut instämma i. Faktum är att Tillväxtanalys verksamhet behöver utvecklas så att deras utmärkta rapporter både ger policy-underlag men också kommer övriga svenska samhället till del fullt ut.
Den anmärkningvärda Översynen har denna bakgrund: Mikael Damberg gav den 17 juni i år Göran Ekström i uppdrag att göra en översyn av Tillväxtanalys. Den skulle vara klar i mitten på oktober. I slutet på augusti träffade så utredaren Tillväxtanalys ledningsgrupp och beklagade att han inte kommit igång tidigare med utredningen, men det hade varit så fint väder under sommaren.
Utredningen blev sedan klar den 29 oktober och är på 90 sidor. Den finns inte på regeringens hemsida, där den enligt regelverket borde ha funnits. (Regeringens hemsida fungerar dåligt). Utredningen hade yttterligare en kontakt med Tillväxtanalys ledningsgrupp mot slutet av arbetet, och med en del personal samt utnyttjade ekonomihanteringen för att bedöma de gjorda utredningarna (kostnaderna kan man bedöma den vägen, men inte innehållet).
Utredningen påstår att Tillväxtanalys inte gjort effektanalyser, trots att detta skett. Vidare säger utredningen att kvaliteten ibland är bristfällig i rapporterna, utan att ange några exempel. Vidare sägs att en del rapporter är ensidiga, också här saknas exempel. Tillväxtanalys rapporter har haft låg användbarhet och är dåligt policy-orienterade, enligt utredaren. Detta också utan konkret redovisning, bara svepande.
Till sist ett ytterligare exempel på utredarens bristfälliga arbete: Man säger att analysplattformen Raps är framtaget för att göra enklare analyser. Det är tvärtom, den är för komplexa regionala analyser. Därtill kommer att Raps-plattformen är tillgänglig för mer än 40 nationella och regionala organisationer. Många fler exempel kan redovisas, men detta räcker.
Sedan har utredningen en bestämd uppfattning om hur myndighetens utlandskontor fungerar utan att tala med en enda kontorschef och inte heller besöka några av utlandskontoren. För att få perspektiv på utlandsverksamheten tog utredaren en enda kontakt person utanför våra gränser, en nytillträdd svensk ambassadör i Sydkorea som man intervjuade per telefon. För min del har jag inget emot snabba utredningar, tvärtom, men man får inte först njuta av sommarvädret för att sedan spurta under en och en halv månad och inte ta fram korrekt underlag eller ta erforderliga kontakter.
Nu har Näringsdepartementet bjudit in 39 myndigheter och institutioner på hearing. Men inga näringslivsorganisationer eller fackliga sammanslutningar har inviterats. Den går av stapel på onsdag klockan 13.00, enligt uppgift under ledning av statssekreteraren Eva Lindström.