Det är möjligt att man kan flytta ut statlig verksamhet från Stockholm, för att den kan skötas lika väl från en annan del av landet. Men, tycker jag också: Det måste vara myndighetens verksamhet som står i fokus, inte utflyttningen i sig. Eller omflyttning, som ofta sägs. Detta för att hela Sverige ska leva enligt Landsbygdskommittén, som kom i januari, med 75 förslag. Totalt bör 10.000 jobb flytta ut.
Det har skett ett antal utflyttningar som verkar vara direkt skadlig för verksamheten. Skräckexemplet är Riksutställningar, som utlokaliserades 2007 till Visby. Inte så central placering för alla museer som skulle nyttja myndigheten. Av 60 anställda flyttade 4 med. Och så gick det som det gick, en bristfällig verksamhet och den 31 maj i år lades Riksutställningar ned.
Så har vi ITPS, idag Tillväxtanalys, som delvis utlokaliserades sitt huvudkontor till Östersund. Med en pendlande generaldirektör, som bodde kvar i Stockholm. Och en utåtriktad verksamhet, i form av seminarier bland annat, som skedde i Stockholm, där det viktiga kontoret låg och ligger kvar. Ingen åker till Östersund för ett tvåtimmars seminarium. Folk från hela landet berörs, och där finns inga direktflyg annat än från Stockholm och Umeå.
Nu ska ytterligare sju myndigheter flytta. Hoppas att man kollar upp ordentligt hur verksamheten berörs, för annars blir flytten negativ. Inte bara för myndigheterna , utan för verksamheten, vilket är det problematiska.
Så här summerar Riksrevisionen problemen av utflyttning av myndigheter år 2009:
- Det utreddes aldrig om det fanns andra sätt att kompensera regionerna som varit bättre anpassade till mottagarna och mindre resurskrävande.
- Det kan ifrågasättas om det är rimligt att reducera en myndighets verksamhet under flera års tid.
- Kostnaderna för flytten har blivit väsentligt högre – 1,1 miljon kronor per flyttat arbetstillfälle i stället för de 0,7 miljoner kronor som Lokaliseringsutredningen räknade med.
- Det är mindre troligt att de merkostnader som uppstod hos myndigheterna går att återvinna under den förväntade amorteringstiden på 20 år.
- Regeringen har inte följt upp effekterna, varken hur höga de faktiska kostnaderna blev eller om kompensationen blev som det var tänkt.