Tyskland export till Kina är per capita drygt fyra gånger större än Sveriges. Vad beror det på?
För 20 år sedan utarbetade UD en Kina-strategi under ledning av ambassadör Börje Ljunggren. Den justerades i början av 2000-talet. Egentligen var det en Asien-strategi, men huvudfokus var på Kina. Den strategin uppskattades, och än idag talar många med intresse för Kina om den som en förebild. Och den är saknad idag, för Sverige har ingen Kina-strategi. Ja, Du läste rätt: Sverige har ingen Kina-strategi idag. Något som länder som Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien har.
Så här står det i förordet till Sveriges Asienstrategi, som Börje Ljunggren utarbetade:
Regeringen tillsatte våren 1997 en arbetsgrupp….. för att “intensifiera Sveriges relationer med Asien.” Målsättningen med arbetet var att “med perspektiv på år 2010, ge en insiktsfull och nyanserad bild av Asien och konsekvenserna av regionens omvandling”. Förslag skulle utarbetas till en integrerad svensk strategi gentemot länderna i Asien för politiska relationer, säkerhetspolitik, handel, ekonomiskt samarbete, utvecklingssamarbete, miljösamarbete, besöksutbyte, forskning, information och kultur….
Den 433 sidor långa strategin är imponerande, och de jag pratat med talar om ett dokument med akademisk kvalitet. Alltså inte ett kortfattat, i hast ihop-kommet dokument. “Framtid med Asien” var titeln på strategin, som sedermera antogs. Du kan läsa hela strategin genom länken här. Notera språkbruket. Det var en framtid med Asien, inte en betraktelse om Asien
Men därefter har ingen ny strategi för Asien eller Kina tagits fram. Så där står Sverige idag, naken. Den gamla strategin hade ett perspektiv fram till 2010, men vi skriver nu 2017 och vad som hänt bara de senaste 7 åren är något av en revolution.
Storbritannien har en helt annan – och mer aktiv – inrikting på sitt arbete med Kina än vad Sverige har. Här kan Du se “Exporting to China” och alla länkar som finns där. Sverige har visserligen en Svensk Exportstrategi, men det är för hela världen, och den består av självklarheter på 15 sidor, med hälften bilder. Inte mycket att hänga i den sk julgranen.
Frankrikes Kina-strategi får man ingång till här. Den finska Kina-strategin kan man ta del av här. Här lite om Danmarks Kina-strategi. Och därtill kommer Tysklands Kina-politik. Så här skulle jag kunna fortsätta, men gör det inte. Noteras kan att ingen strategi går kvalitetsmässigt att jämföra med Börje Ljunggrens, men det hjälper inte, när denna är 19 år gammal.
Varför ska Sverige ha en Kina-strategi? Det var frågan från en av de som är ansvariga för Asien på UD. Bra fråga, kan man säga, men nog borde det vara ganska självklart för de som håller på med dessa frågor. I näringslivet är efterfrågan på en strategi för Kinaarbetet väldigt stark.
Detta är bara början av min bevakning av Sverige och Kina. Tacksam för reaktioner och tips, gärna anonyma i #Metoo-kampanjens spår. Till exempel:
- Bristerna inför Statsministerns Kina-resa i juni i år, och avsaknad av uppföljning
- Områden som Sverige missar idag i sitt Kina-arbete
- Team Swedens brister (Som Statskontoret påpekade redan januari 2016)
- Business Swedens problem att följa upp och utveckla projekt
- Brister i mottagning och uppföljning av Kina-besök i Sverige
- Brister i långsiktighet i UD:s arbete
- Sakdepartementens kritik mot UD:s Kina-arbete
- Och mycket annat
Ring eller maila om Du inte vill skriva på bloggen.