I juli för två år sedan jublade jag. Bloggade från Almedalen om “Att köpa det obefintliga”. Innovationsupphandlingen var i fokus, byggd på Anders Wijkmans utredning. Nästan ett år senare förstörde Alliansregeringen planerna genom att låta Konkurrensverket, tillsynings-myndigheten, ta över upphandlings-främjandet. “Bocken blev trädgårdsmästare”. Förra hösten deklarerade den nya regeringen att en särskild myndighet skulle ta över Konkurrensverkets uppgift. “Hut går hem”, noterade jag i min blogg.
Men vad händer nu? Den nya myndigheten, Upphandlingsmyndigheten, började sitt liv den 1 september. Och i fredags, den 16 oktober, hade den nya myndigheten sin uppstartskonferens. För att vara med på den tog myndigheten 1000 kronor i avgift. Där ingick lunch och dokumentation. Men är inte informationen från en statlig myndighet offentlig verksamhet? Och den kan väl knappast avgiftsbeläggas? Ska myndigheter i framtiden ta betalt för att de finns? I så fall får vi tänka oss att Immigrationsmyndigheten tar betalt av flyktingarna för att berätta om processen. Arbetsmarknads-kontoret tar betalt av de arbetssökande….
När Tillväxtverket och Tillväxtanalys höll sin årliga Stora Tillväxtdag, med fokus på digitaliseringen var det ingen avgift. Vinnova hade i förra veckan en konferens om innovations-upphandling. Ingen avgift där heller. Lunch på båda konferenserna.
Är det så att Upphandlings-myndigheten vill utestänga de små? De stora måste komma, det vet man. För det är viktigt med personlig kontakt och att förstå hur upphandlings-myndigheten resonerar. Men hur många småföretagare som deltog, det kanske generaldirektören Ann-Christin Nyqvist kan berätta.
Den som nu i efterhand vill ta del av konferensen kan gå tillYouTube. Det kostar inget.
Men hur är det med innovationsupphandlingen? Har den kommit i bakvatten? Faktum är att den ansvarige ministern, Ardalan Skekarab,i starkt betonade just behovet av detta, innovationsupphandling. Så en eloge! Men Verket självt? Skulle ha velat ge myndigheten ges en eloge för en intressant sida om innovationsupphandling. Men, jag när kollar den, så visar det sig att myndiheten hänvisar till Vinnova. Men väl på Vinnova är den första länken en länk tillbaka till Upphandlingsverkets sida….
En annan färsk skrift, som kom från trycket samma dag som konferensen hölls, ingår i Konkurrensverkets skriftserie, “Siffror och fakta om offentlig upphandling“. På skriftens 125 sidor, med ett stort antal definitioner, men den är rakt i genom är kemiskt fri från “Innovation” och även från “funktion”. På allt man kan leta efter på Upphandlings-myndighetens hemsida så saknas innovations-perspektivet och begreppet innovation saknas. Undantqget är den sida som kallas “innovations-upphandling”.
Så frågan blir till Skekarabi: Ska Upphandlingsmyndigheten vara ett annex till konkurrensverket? Där regler och kontroll sitter i högsätet. Räcker det att myndigheten nu ger ut en skrift om innovationsupphandling? Då blir knappast innovationsperspektivet integrerat i verksamheten, utan en sidoverksamhet, som inte har någon större betydelse. Då når vi inte de minst 10% innovationsupphandling som Shekarabi vid samtal med mig trodde var rimligt