GERGILSBLOGGEN

Nu ska vi se hur mycket regeringen älskar gruvor – för Sveriges skull!

Vi har väntat i snart 22 år. Sedan i slutet på 90-talet har inga nya gruvor öppnats i Sverige. Men, svenska företag, som Boliden, har öppnat nya gruvor, men då tvingats gå över ån. Med hjälp av Carl Bennet räddades Boliden för 20 år sedan, Sedan satsade man på nya gruvor. Men, det gick inte att utveckla i Sverige, så man vände sig till Finland och Irland. Gick från gigantisk förlust och försäljning på 9 miljarder till idag en omsättning på 56 miljarder och god vinst.

Nu lovade regeringen för någon månad sedan att nya gruvor skulle få öppna här i Sverige. Näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson sade sig älska gruvor. Du som vill höra direkt ifrån näringsminister finns ett inslag i Agenda den 23 januari. I en annan intervju sa “Kålle”, som han kallas för, att det skulle bli många nya, kanske inte riktigt 100 nya gruvor. Nu försöker MP få näringsministern att anses som jävig för att han “älskar gruvor”. Själva skulle de väl bli jäviga för att de “hatar” kärnkraft. Åsiktsfrihet lär dock råda i landet.

En gruva som det nu är strid om är Kallak, som ansökte om tillstånd för 12 år sedan. De senaste åren har ärendet legat utan åtgärd i regeringskansliet. För några år sedan kritiserade KU regeringen för dess långsamhet. Nu har näringsministern lovat besked senast i mars..

Ärkebiskopen Antje Jackelén har skrivit till statsministern och krävt att Kallak-gruvan inte ska få tillstånd. Detta sker i Svenska Kyrkans namn, utan att man tagit kontakt med gruvföretaget och utan att ha tagit in fakta i målet. Svenska kyrkan påstår, genom sin ärkebiskop, att Kallak-gruvan inte är “existensiellt och andligt hållbar”. Vilka floskler, och hur kan man i kyrkans namn uttala sig om en gruvetablering? Läs brevet, det är skriven för vilken nyårsrevy som helst. Det förvånar mig att inte andra ansvariga beslutsinstanser i Svenska kyrkan reagerar och stoppar den här sortens tilltag. Läs brevet om Du vill skratta gott. Men det är hemskt att vi har en kyrka som utan att vara berörd uttalar sig i frågor de inte sysslar med. Antingen får man väl avsätta ärkebiskopen, eller lämna Svenska kyrkan.

Nu visar det sig att en miljöpartist, förre statssekreteraren i näringsdepartementet Alf Karlsson, MP,  hjälper Beowulf Mining, som vill prospektera och driva Kallak-gruvan. Då verkar också MP som parti invända, man ska inte få ha sin egen åsikt. Trots åsiktsfriheten i vårt land. Ska han uteslutas också?

En annan gruva har problem med tillstånd, LKAB i Kiruna. “Blir fullständigt kaos” säger VD Jan Moström. Detta sades i oktober 2021, för några månader sedan. Ett besked i tillståndsfrågan måste komma under detta år, sägs det.

Förra våren uttalade sig den dåvarande näringsministern Ibrahim Baylan om problemen med tillstånd för gruvor. “Vi måste ta ansvar” sa han. Sedan hände ingenting. Sverige har, inte minst pga all byråkrati, och i realiteten stopp för gruvnäringen, rasat i Frazers index för gruvländer. Där har vi på fem år gått från 8e plats till 36e. Sverige som varit ett gruvland.

I början på 1900-talet hade Sverige 250 gruvor. Idag har vi 12. Vi borde vara en gruvnation, men har i verkligheten abdikerat. Det beror på regeringarna, politiken i Sverige, som missat denna otroliga tillgång. Det drabbar i första hand sittande regering, förmodligen beroende på MP:s sabotage – som i alla andra frågor. Men, även Alliansregeringen var passiv.

För dryga två år sedan var Stefan Löfven uppe i Norrbotten. Det var i slutet på augusti 2020. Där konfronterades den dåvarande statsministern med tillståndskrånglet för gruvnäringen. Han, Stefan Löfven, lovade då dyrt och heligt att det skulle bli lättnader. “Alla tillståndsprocesser måste bli snabbare” sa Löfven. Vad hände? Ingenting.